Mein herz brennt.

I look at the cross,
Then I look away.
Give you the gun,
Blow me away.

Pissed off.

Jag är trött, jag är förbannad och jag känner mig äcklad. Äcklad över min livssituation, över min kropp, över hela jävla skiten. Jag har lust att slåss, att få ge någon ett rent knytnävsslag i ansiktet, bryta någons näsben. Men jag är för trött, alldeles för trött.
Jag skulle egentligen behöva lämna den här stan...






Jag vet inte vad som händer,
men det ser inte bra ut.
Jag vet inte vad jag gör, 
men det verkar förstöra.
Jag vet inte vad jag ska göra,
men vad har jag att välja på?
Skrika, gråta eller förlora?

I feel that I'm fading.

You see I cannot be forsaken.
Because I'm not the only one.
We walk amongst you feeding, raping.
Must we hide from everyone?

I'm over it.
Why can't we be together embrace it?
Sleeping so long taking off the mask.
At last I see.

Jag känner mig betydelselös, oviktig, och övergiven. Värdelös.

Men det kanske var jag som övergav alla? Jag bryr mig egentligen inte. Jag vill ändå inte vara med längre, jag vill inte ha något med dom att göra. Jag behöver något nytt. Jag skulle behöva flytta härifrån. Långt är ifrån. Och aldrig se tillbaka.

Vad fan händer egentligen?

Men låt mig vara för helvete...

Jag hörde sånger i mitt huvud, men dem kom aldrig ut.

Allt rasade, allt snurrar.
Jag vet inte om jag klarar det här.

Jag tror jag börjar tycka om söndagar.

Är det är ett tecken på att jag börjar bli tråkig eller vadå?

Men det har varit en ganska skön dag. Vaknade upp hemma hos Katze, gjorde mig i ordning och så. Sen kom hennes släkt dit och firade henne eftersom hon fyllde år i torsdags. Sedan klippte hon mig (bild kommer) och det blev riktigt snyggt. Förstår inte varför jag inte klippt mig tidigare, var skönt att bli av med slitna toppar och få lite volym igen.
Nu är jag hemma och har varit här ett tag, har städat lite och duschat. Söndagar ska bli min nya spa-dag. Jag har tvättat håret ordentligt, gjort en hårinpackning, rakat hela kroppen och smort in mig så nu är hela jag len som en babyrumpa. Tvättat ansiktet ordentligt och lagt en ansiktsmask.
Och nu ska jag bara sätta mig ner, skriva lite till som ni inte får läsa och avnjuta min kopp med jordgubbes te!

Oh, just det. Jag ska fila naglarna också!

Bye Bye Bitches.

I'm a beauty killer.

Men jag vet att det inte är dig jag saknar. Det är bara lite närhet.

I almost died, but it felt great.
Faking perfection wasn't worth the wait.
I may be easy, easy to hate.
But you're fucking easy, easy to break.


I gotta a sweet tooth and strawberry youth.
You wanna be my licorice in misguided truth.
And right now I'll show you how.
I'm a beauty killer.

Vad är det som händer?

Det känns konstigt, sådär tryckande i bröstet precis innan en attack av nedstämdhet eller ångest, och i värsta fall båda samtidigt. Allt känns så långt borta. Förutom känslorna, just dom känslorna. Hungern har försvunnit, det tycks röra saker i ögonvrån och återigen dessa krypningar i kroppen. Varför kan jag inte bara få vara frisk?




Ett djupt mörker.
Såpass svart att du inte kunde se dina egna händer.
Och ni skickade dit mig.
Tack vare era ord och slag sitter jag fast där.
Var det hit ni ville ha mig?
På en gräns så skör till självförvållande död att ni skulle bli vettskrämda.

Men det är inte ert fel, eller hur?
Det är mitt, har alltid varit.
Och kommer alltid vara.
Precis som du sa.