I feel that I'm fading.

You see I cannot be forsaken.
Because I'm not the only one.
We walk amongst you feeding, raping.
Must we hide from everyone?

I'm over it.
Why can't we be together embrace it?
Sleeping so long taking off the mask.
At last I see.

Jag känner mig betydelselös, oviktig, och övergiven. Värdelös.

Men det kanske var jag som övergav alla? Jag bryr mig egentligen inte. Jag vill ändå inte vara med längre, jag vill inte ha något med dom att göra. Jag behöver något nytt. Jag skulle behöva flytta härifrån. Långt är ifrån. Och aldrig se tillbaka.